INFORMATIV

BIODYNAMISKT
VIN & ODLING

Inlägg no. 27

2021/02/10



Att odla och göra vin biodynamiskt ökar från år till år och just du är det lite av en "boom" för biodynamiska viner.  Fler odlare gör Biodynamiskt vin, speciellt i Europa.  - Sommelierer talar sig varma om smaken på Biodynamiska viner och Människor i allmänhet är mer noggranna med att odlandet skall vara hållbart för miljön men också att vinet skall vara utan gifter för vårt eget välmående. I Sverige är biodynamisk odling relativt ovanlig och den förväxlas ofta med ekologisk odling.


När det gäller vin är det rätt stor skillnad på Biodynamiska viner och Ekologiska. Biodynamiska viner får certifieras och bära en" Demeter" (certifierings organisation) symbol på etiketten Ekologiska viner får certifieras och bära en EKO symbol på etiketten tex ett "EKO EU löv" . Kraven för att få certifiera sig enligt Demeter eller EKO är rätt stora. Man kan visualisera skillnaden med vad som tillåts för ett konventionellt, Ekologiskt och biodynamiskt vin på följande sätt;  "inom EU tillåts ca 60 olika bekämpningsmedel , tillsatser och påverkan vid framställning av ett konventionellt vin. För Eko-märkning tillåts ca hälften dvs ungefär 30 olika preparat och påverkansmetoder medan för Biodynamisk Demeter märkning endast ca en tiondel dvs 6-7.



 Vart kommer det ifrån?

Biodynamisk odling startade för ca hundra år sedan, då av samma anledning som att man nu börjar göra naturviner "en motreaktion".

När konstgödsel började användas i jordbruket under början av 1900 talet så var det många odlare som såg att kvaliteten på grödorna blev sämre. Man undrade, ifrågasatte och sökte nya vägar. "Det låg nog nära till hands att tittat tillbaka på tiden före konstgödselns intåg, för att se vägen framåt".  

Den Biodynamiska rörelsen startade som en reaktion mot den moderna utvecklingen. De gamla kunskaperna gjordes allmänna, diskuterades ur olika synvinklar, utvecklades och skrevs ned. Exempel på detta är tex "användande av naturgödsel och örter & medicinalväxter som bekämpningsmedel"

Det var också fokus på småskalighet och mångfald - man såg gården som en enhet och skulle inte vara större än att den klarade sig själv till största del; Djuren betade och berikade marken som gav grödor i ett hållbart kretslopp. Kompostering. Kunskapen om månens dragningskraft på jordens vatten, tex havets ebb & flod, men även i det man odlade var känd. Nu dokumenterades ordentligt jordbrukarens rytm (tex plantering och skörd) i förhållande till månens position. - Tidsandan var industrialismens. Tillväxt och välstånd men också baksidor med dålig luft, hälsoproblem, miljöförgiftning och själlöshet. När de gamla traditionerna och praktiken från jordbruket dokumenterades i biodynamin så inkluderades både mångfald, småskalighet och själslighet, dvs att koppla det man gjorde till ett större sammanhang. Denna själslighet har attraherat odlare till den biodynamiska rörelsen men också avskräckt många. Det är fortfarande en relativt liten del av allt vin som är Biodynamiskt.


En biodynamisk vinodlare lever ett individuellt biodynamiskt liv i samklang med området, sin jord, sina plantor och sitt vin.


Vinodlare som vi pratat med och läst om har alla en liten egen tvist på hur dom praktiserar biodynamisk odling och vinmakning. Från början har många kommit i kontakt med biodynamin genom kollegor eller vid sin praktik efter utbildningen. Vinodlaren tar med sig denna nya kunskap till den vingård hen skall ta över. Några odlare har berättat att dom testat med "en rad av vinrankor" ekologiskt och "en rad av vinrankor biodynamiskt" bredvid varandra och efter några år blivit övertygade och konverterat hela gården till biodynamisk. Andra har först ställt om till Ekologisk odling för att odla hållbart men kanske inte upplevt att det smakmässigt, på vinet har uppfyllt deras förväntningar. Genom någon kollega som gjort samma resa tidigare blir man övertygad att prova biodynamiskt, och på den vägen är det. "Exakt vad det är som gör att vinet blir bättre är svårt att föra i bevis men odlarna som går den här vägen har det gemensamt att dom vill bevara Jorden och dom vill göra vin hållbart" – Mer än Eko!


Smakar ett biodynamiskt vin annorlunda?

Även om smaken är individuell så brukar man tillerkänna biodynamiska viner bland annat energi och mineralitet. Det är alltså inte huruvida vinet smakar päron eller svartavinbär utan mer djupgående faktorer. Ett Biodynamiskt vin har ofta en smak som fyller munnen som får det att läska och det finns ofta en friskhet och sälta & mineral i vinet. Bäst av allt är kanske att dessa kvaliteter gör att vinet passar bättre till mat, något som många sommelierer idag talar sig lyriska över. Det är ingen slump att vin som görs av odlare som känner sin jord och sina vinrankor och inte mixtrar för att få till, gör bäst viner. Det kan göras Biodynamiskt, Naturvin eller ekologiskt. Tyvärr tillåter EKO-märkningen på vin alldeles för mycket tillsatser och mixtrande för att man som kund enbart utifrån certifieringen skall kunna vara säker på vad man får i glaset. Biodynamiska viner har genom en egen certifiering (Demeter) en tydlighet för konsumenten - du vet vad du får!



Jag har en egen relation till biodynamisk odling. Både Jag och min brorsa odlar och om det inte sitter i generna så har fått det från vår farfar. "Han visade oss tidigt hur man gör och vad gott det blir." Jag är glad att jag har hans lie i redskapsskjulet. Jag tror mitt vinintresse alltid har gränsat till jorden och odlandet.

I mitt yrkesliv, som inte har haft någon koppling till odling, har jag haft kollegor runt hela jordklotet. Jag har ofta berättat om mitt odlingsintresse och många kollegor har då visat intresse och delat med sig av sina erfarenheter.  - Odlings intresserade vänner och kollegor i Japan, USA, Europa, Indien, Karibien etc. berättade att de givetvis odlade med hänsyn till månen, vilket var nytt för mig. Bästa grönsakerna i norra Maryland köpte man i Pennsylvania eftersom de odlade biodynamiskt (Jag tror det fanns en koppling till Shaker på nåt’ vis) Japanerna som alltid går till botten med sin hantverksskicklighet introducerade Fukuoka, (naturodling) och "besjälade" ord som uttrycker både smak och odling tex Koku. I Karibien inkluderar ebb och flod även växterna och i Indien är det allmän kunskap att månen spelar stor roll för växtens utveckling.

Som hobbyodlare har det varit intressant att utforska den biodynamiska odlingen. Mina odlingar är varken stora eller avundsvärt prunkande gröna, men jag frö sår och planterar om min chili efter månkalendern, likadant med grönsaker. (Plantera chili i år den 26-27:e Februari eller 22-23:e Mars och potatis tex 24-26:e April). Mycket av skörden för hemmaodlaren sker ju när man skall äta grönsakerna men annars finns det även dagar för skörd etc. (En kul detalj är att vin smakar godare på frukt- och blomdagar ”when wine tastes best”-appen) - Om min potatis är godare för att det är nära mellan skörd och konsumtion eller för att de odlas biodynamisk har jag ingen aning om; men goda är dom! Jag tycker att det är roligare och mer engagerande att odla på detta sättet, man är både förankrad i jorden och platsen samtidigt som man är en del av en helhet och man ger sina växter bästa möjliga förutsättningar. I senaste numret av Hemslöjd (Hemslöjd nr1 2021) skriver Jenni Laiti ”man äger sin egen talang men delar förmågor gemensamt” Att dela är att ge och ta och kanske handlar det också om att vara i nuet istället för att prestationshetsa och maxa.

Yrkesodling är givetvis nåt’ helt annat.

Det är ett stort steg att ställa om till biodynamisk odling, som kräver ett öppet sinne och mod . - Mod Att Bryta med traditionen, göra något som kan kritiseras för flummigt och ovetenskapligt som dessutom ger lägre avkastning. Det är en förändring på liv och död när man tar en risk för familjens försörjning…och det finns ingen väg tillbaka! -Har man bestämt sig för att inte fortsätta förstöra vår jord så kan man ju inte enkelt säga ”äh förresten…”. Det här gäller även för naturvinsodlare och de flesta ekologiska odlingar.

-Man förändrar inget, om man inte i grunden ändrar eller ger upp nåt’

Småskalighet är en grund pelare inom biodynamin; en gård är en helhet och tanken i det är mångfald. Vingårdar är monokulturer där mångfald måste innebära att annat får växa i vingården; träd, gräs, örter och blommor eller grönsaker.

Jorden är kanske trots allt det viktigaste för en Biodynamisk odlare. Jorden skall vara levande med näringsämnen, mikroorganismer, bakterier, maskar och insekter. Naturlig kompost är bra. Bekämpningsmedel är dåligt och tar död på en levande jord istället kan ört och medicinala teer kokas och användas, om nödvändigt vid olika angrepp, Olika naturliga preparat får användas. För att tex stärka jorden. Det ser ofta lite vildvuxet ut i en biodynamisk vingård.


Sedan handlar det om plantan. Bra jord ger motståndskraftiga plantor. Att "härda" plantan under uppväxten ger också motståndskraftiga plantor. Att studera och förstå hur vinrankorna mår är viktigt. Det kräver att man hela tiden är hos sina vinrankor, att man studerar andra växter eller smådjur i vinberget och kanske snabbt sätta in örtpreparat vid första tecken på något angrepp.  

Det finns också en helhet kopplat till månen och himlen som i kalendern visar på mest gynnsamma förutsättningar för de olika arbetsmomenten i vingården. Nyplantering, beskärning, skörd etc. Begränsningen på en liten gård kan vara att man inte hinner med att tex skörda alla sina druvor på en "fruktdag" i rätt månfas. Praktiskt löser odlarna detta genom att man känner sina vinrankor och prioriterar de som behöver mest ”Tender Love and Care” för det mest gynnsamma timmarna enligt månkalendern.


Jorden, plantan, arbetsrytmen allt syftar till att ge bra druvor.  Bra, stabila, druvor innebär att man inte behöver påverka vinet i de olika stegen till färdigt vin. Det är kraftigt begränsat inom biodynamin vad som är tillåtet i form av påverkan vid vinmakandet. Mycket mindre jämfört med konventionella eller eko viner men det är mer öppet än för ett naturvin. Lite slarvigt kan man kanske säga att det är här naturvins rörelsen hakar i den biodynamiska rörelsen. För Naturvins odlaren förstörs vinet vid vinmakandet när alla svagheter under druvans odling skall "repareras" med tillsatser, kemi och industriell behandling. -Att "Coca-cola-smak-framställa" vinet. För Naturvinsodlaren och för de flesta biodynamiska odlare så är det "att inte påverka" under vinmakning som ger det bästa resultatet.  

Den idag mest diskuterade frågan om tillsatser i vin är nog den om Sulfiter. Vi vet att sulfiter inte är bra för oss och därför skall det stå på flaskas etikett. Tyvärr har vinlobbyn fått regelmakarna att acceptera att mängden sulfit inte behöver eller får sätta ut, obegripligt! Biodynamisk certifiering tillåter mindre mängd sulfit vid buteljeringen än för ett ekologiskt vin eller konventionellt vin. Total tillåten sulfitmängd i ett ”normaltorrt” franskt Biodynamiskt vitt vin är 90 mg/liter, ekologiskt 150mg/l och ett konventionellt 200mg/l. Ett franskt naturvin föreslås kunna certifieras vid 30mg/l och tillsätter man inte nåt' vid buteljeringen uppstår ca 15-20mg/l naturligt vid jäsningen.


Demeter certifierar biodynamiska
vingårdar och viner.

Demeter certifieringen finns för att konsumenter skall kunna känna sig säkra på att de produkter som utger sig för att vara biodynamiska verkligen är det. Ett Biodynamiskt certifierat vin har Demeter loggan på etiketten. För att säkerställa en obruten kedja från odlare till konsument följer Demeter loggan med på fakturor och produktdokumentation. Även svenska systembolaget får information om ett vin är Demeter certifierat från vinimportörer. Det tar fem år för en vingård i Frankrike att ställa om till biodynamisk och få certifiera vinerna. Hela gården måste ställa om inte bara delar av en odling som inom Ekologisk odling. Fem år kan låta mycket men gamla gifter skall hinna ur jorden och odlare vi pratar med säger med bestämdhet att det tar fem till åtta år innan man får riktigt stabila hälsosamma druvor efter omställningen.

Smakar det så kostar det!

Nja, ett hållbart odlat, välgjort vin kostar mer än ett konventionellt. Lägre mer hållbara skördeuttag och mer manuellt arbete med att se efter plantorna och druvorna gör att kostnaden blir högre. Läs mer om prissättning här.



Biodynamisk odling växer framgångsrikt i Europas alla länder, med ett undantag; Sverige.

En förklaring kan vara att utveckling i andra länder drivs på av just framgångarna inom vinodling och det har vi inte så mycket av i Sverige ännu. Men det kan finnas andra orsaker också.

I Sverige ligger centrum för Biodynamisk odling i Järna. Det finns en Biodynamisk förening med en medlemstidning, så- och skördekalender, aktiviteter, gödselpreparat m.m. Produkter från Saltå kvarn är biodynamiskt odlade. Jag vet inte om någon sitter och jämför havregrynsgröt baserat på havregrynen men för vin är jämförelser och provsmakningar en stor sak.

Medlemsavgift till den svenska biodynamiska föreningen som inkluderar medlemstidningen med intressanta artiklar är 400 kr per år. kontoret@biodynamisk.se


RekoVin & Biodynamiska odlare

Många delar av biodynamin passar väldigt bra med RekoVins syn på hållbart vin. Vi tror på småskalighet, mångfald och att odla och göra vin utan tillsatser för att vara hållbart ur ett miljöperspektiv. Eftersom det odlas mer vin än vad vi dricker så behöver vi inte ”maxa” och göra ”överuttag” av den enda jord vi har. -Detta brinner våra biodynamiska odlare för!


Domaine Etienne Simonis

Gården är Demeter-certifierad sedan 2011. Etienne blev övertygad under sin praktik efter utbildningen och direkt när han och Katia tog över gården började dom omställningen genom att sluta med all konstgödning och kemisk bekämpning. I källaren strävar man efter så liten påverkan som möjligt och inga animaliska produkter används (kan användas vid klarning av vin). -Jo förresten fågelholkar för talgoxar och blåmesar har nyligen satts upp i vinbergen för att dom äter insekter, och två getter Tim och Jack, ”Jobbar” tillsammans med Etienne i vingården. Vi tycker det är kul att följa utvecklingen och nyfikenheten som Etienne och Katia visar genom att hela tiden ta små steg för miljön och för sina viner.  Vinerna vinner priser och får utmärkelser och vi läser om dem både i ”La Revue du vins de France” och i den ”gröna” guiden över Frankrikes bästa viner.



Domaine André Rohrer

Ludovic Rohrer gör lite av samma resa som ”The Simonis”. Praktiken efter utbildning fick honom att förstå vikten av detaljer och att ha järnkoll på sina vinstockar och druvor. Ludovic testade med en rad ekologisk och en rad biodynamisk odlade druvor innan han bestämde sig för att konvertera. Farfarn slutade använda ogräsbekämpningsmedel på 60 talet och alla kemiska bekämpningsmedel togs bort på 80 talet. Under lång tid har man utvecklat vinets uttryck och renhet. Förra året "klev" även syster in och nu jobbar dom tillsammans. Förändringsviljan och nyfikenheten sträcker ut en hand åt naturvins hållet. Flera ”nya” viner görs nu med skaljäsning till orange, tex ”Hors Piste” eller pet-nat. Och när vi besökte Ludovic och Charline så hade de haft arbetshäst på prov i vingården.


Prova: Sylvaner eller Pinot Noir för deras klassisk rena viner eller Hors Piste för deras nyare "range".


Maison Faller

Luc Faller har en otroligt stark historia som biodynamisk odlare. Han var inte så pigg på att ta över vingården efter pappan med tanke på alla kemikalier etc. Till slut bestämde han sig, villkorat att inga mer bekämpningsmedel eller konstgödsel skulle användas. "Sagt och gjort" låter det kanske som men Luc och Myriam gjorde det grundligt. Dom ändrade all praktik på gården utifrån vad vinstocken behövde "för att må bäst". Det tog tio år! Omställning till ekologisk odling gav hållbar vinodling och druvor utan kemikalier men inte riktigt det som dom sökte i fråga om vinsmak - de saknade energin!  Luc och Myriam sökte vidare och kom genom kollegor i kontakt med Biodynamisk odling. Efter ytterligare en omställningsprocess har dom också fått till det dom tidigare saknade i smaken på vinet. Respekten för jorden och plantan, men och för detaljerna och yrkesskickligheten är nåt' som Luc ofta återkommer till. Luc har ett enormt fokus på plantan och försöker förstå exakt vad som vid olika tillfällen pågår inne i plantan, för att få bästa möjliga druvor. Även här är nyfikenheten att hela tiden göra bättre stor och det syns i omskrivningar och utmärkelser i både tidningar och guider.



..Eller prova en vinlåda med alla tre; Systembolagsnr. 70487

”Rött&Vitt till Fisk” innehåller; 1 fl Rohrer Pinot Noir, 1 fl Simonis Pinot Gris, clos des chats, 1fl Faller Riesling Fruehmess.






︎ Jorgen@Rekovin.com                    ︎ 0708 201219                     ︎ @reko_vin                     ︎ EkoCertifikat